Vallcentrum Rådde
- bred kompetens samlad på en plats!

På Rådde gård finns en omfattande försöksverksamhet med huvudsaklig inriktning på vallförsök men också Landsbygdens Rådgivningscenter och som är en sammanslagning av Södra Älvsborgs Husdjur och Hushållningssällskapets rådgivningsverksamhet. Tillsammans innehar organisationen en mycket bred kompetens.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Artikeln är från Vallguide 2011) 

 

Gårdens jordbruksareal omfattar 78 hektar åker och ca 50 hektar naturbetesmark.

På gården har det under lång tid funnits en omfattande fältförsöksverksamhet med huvudsaklig inriktning på vallförsök. Den åkerareal som inte används som försöksfält har successivt, huvudsakligen under åren 1995-1997, lagts om till ekologisk drift med ekologisk köttproduktion (dikor).

Bred kompetens samlad på en plats
På Rådde gård finns även Landsbygdens Rådgivnings-center där Rådgivarna Sjuhärad har sitt huvudkontor. Rådgivarna är en ekonomisk förening- en sammanslagning av Södra Älvsborgs Husdjur och Hushållningssällskapets rådgivningsverksamhet.

Jordarten på Rådde är moränmo. Alven består av mo eller mjäla. Jordarna är måttligt kapillära. Eftersom försöksfälten ligger på en svag åsrygg med mycket jämna jordartförhållanden är gården en mycket lämplig försöksplats. Med en höjd över havet på 200 m representerar platsen mycket väl en stor del av sydsvenska höglandets viktiga vallproduktionsområden.

Provade sorter från utlandet har ökat
Anledningen till att antalet provade sorter ökat med 140% beror på att antalet provade sorter från utlandet har ökat de senaste åren. Detta bör ju vara till stor nytta för svensk vallodling. Antalet svenskförädlade sorter i provning har inte ökat.

Fördelar med det nya provningsupplägget
Fördelarna med det nya systemet är att alla sorter finns med på alla tre försöksplatserna vilket ger ett säkrare underlag för att utvärdera sortskillnader. Tidigare kunde Scandinavian Seed (SSD) prova ett antal sorter på några platser medan SW Seed provade sina sorter på andra platser. Nu har vi bättre möjligheter att jämföra befintliga marknadssorter mot varandra.
Men endast tre platser för sortprovning av vall gör även att underlaget blir lite begränsat och av den anledningen har de regionala försöksorganisationerna Animaliebältet och Svea försöken valt att lägga ut mindre kompletteringsförsök i Hedemora, Jönköping och Kalmar.

Mätning av smältbarhet
Det är en brist i dag att det saknas uppgifter kring sorternas näringsvärde i form av smältbarhet och fiberinnehåll/kvalitet. De uppgifter som finns i dag vid sortjämförelser har tagits fram via speciella projekt
kopplade till vissa sortförsök. Med en bra utvecklad snabbanalysmetod (NIR) skulle en analys kunna ske direkt på vallskördemaskinen vid skörd, alternativt på labbet.

Försöksplatsen tillgänglig för besökare
Vi kommer nog inte att vidta några speciella åtgärder med anledning av det nya upplägget för vallsortprovningen. Alla officiella försök på Rådde skyltas alltid i första blocket under vegetationsperioden. Studiebesök med lantbrukare från angränsande län förekommer ganska ofta och Sjuhäradsbygdens Vallförening anordnar tillsammans med andra aktörer en till två årliga fältvandringar där vallens sortfrågor diskuteras.

Lantbrukarens nytta av ny sortprovning
Det som avgör i vallfoderproducentens totalekonomi är sällan val av vallväxtsort utan mer dennes managements förmåga- att göra rätt sak på rätt sätt i rätt tid.  Val av vallväxtsort är givetvis också viktigt inte minst när det gäller egenskaper som vinterhärdighet och avkastningsförmåga vid de olika delskördarna.

Nyttan kommer lantbrukaren till godo främst genom att det bästa sortmaterialet återfinns i marknads-blandningarna. Det vore också önskvärt att de nya sorterna fanns tillgängliga i renvara i större utsträckning än vad som är brukligt.

Framtidens sortprovning
• För ökad säkerhet bör försöken i framtiden omfatta  fyra upprepningar (idag tre).
• Kompletterande försök med de mest aktuella mark- nadssorterna bör läggas på ytterligare minst tre platser i Syd- och Mellansverige.
• Näringsvärdesanalys med NIR teknik för alla sorter  rutvis vid alla skördetidpunkter. Eftersom det förekom- mer ganska stora tidighetsskillnader inom en del arter kommer smältbarheten att variera ordentligt. Ett sätt skulle kunna vara att uttrycka avkastningen vid en och samma smältbarhet (VOS värde/eller energihalt). Detta förekommer i England med begreppet 67 D-value.
• Speciella försök för att utreda sorternas förändring och inbördes rangordning vad beträffar smältbarhet bör komma igång. En ny sort med bra egenskaper och bra näringsvärde enligt den första sortprovningen jämförs med huvudmarknadssorterna när det gäller förändringen av smältbarheten över tiden. Tre tidpunkter i och kring förstaskörd två tidpunkter vid återväxtskördarna bör undersökas.
• Ytterligare en frågeställning som bör utredas innan
en sort är helt färdig att inta marknaden är dess konkur-rensförmåga mot samodlingsarter i en fröblandning.

Vi har sett stora sortskillnader i timotej när det gäller konkurrensförmåga i en pågående försöksserie
(L6-6301) Det är också av intresse att på liknade sätt  studera rödklöverns konkurrensförmåga.

Artikeln är skriven i december 2010 av Jan Jansson,
försöksledare Hushållningssällskapet Sjuhärad