Vallcentrum Uppsala
- förmedlar resultat till alla vallodlare!

Försöksplats Uppsala ligger vid Säby ute på slätten strax söder om Uppsala. Jordarten består av en mullrik lättlera och marken tillhör Ultuna egendom och sköts av fältpatrullen vid Växtproduktionsekologi på SLU. Samordning sker med andra fältpatruller vid SLU Uppsala. Försöksytorna läggs på lämpliga ställen och det finns mycket mark att tillgå.   

'

(Artikel ur Vallguide 2011).

Positivt för svensk vallodling
Det nya försökssystemet har lett till ökade sortprovningar med 140%. Vad betyder det för svensk vallodling?
Det innebär att det kommer att finnas ett stort urval av svenska, men framför allt utländska sorter som är testade under svenska förhållanden. Lantbrukare har därigenom möjlighet att välja de bästa sorterna för sina förhållanden, vilket är positivt för svensk vallodling.

 

Fördelar med det nya provningsupplägget
Kvalitén på försöksresultaten ökar eftersom det blir mindre obalans mellan olika försöksplatser i förekomsten av sorter som det tidigare var. Utförandekvalitén på försöken ökar eftersom platserna får en stor försöksvolym och möjlighet till uppbyggnad av kompetens.
Försöken blir större och avgifterna för en enskild sort blir lägre. En nackdel är att det nya upplägget har färre platser, vilket inte möjliggör en uppdelning av resultaten i olika regioner.

Smältbarheten och andra kvalitetsegenskaper
Är mycket viktiga egenskaper för en vallsort, eftersom allt större krav ställs på grovfodrets kvalitetsegenska-per. De bör rutinmässigt mätas i försöken och här finns ny teknik under utveckling att bestämma det direkt på skördemaskinen med snabbmetoden NIR. Viktigt är att vid provtagningen av smältbarhet beaktas sortens utvecklingstakt. I vissa försök av engelskt rajgräs har skördetiden anpassats till sortens utveckling, men det har varit kostsamt. Önskvärt vore att mäta flera gånger runt en skörd för att se hur snabbt en sort förändras i näringskvalitet. Detta genomförs i ett pågående forskningsprojekt.

Tillgänglighet för besökare
Försöken kommer att skyltas var de ligger eftersom de ligger ute i större fält och enskilda sorter i första blocket kommer att få en namnskylt. Redan idag finns koordinater för varje försök på Fältforsks hemsida, men den informationen skall spridas mer. Historiskt har vi haft få studiebesök till vallförsöken i Uppsala utom för studenter vid SLU. Därför har vi kommit överens med Upplands vallförening att vi samarrangerar en demonstrationsdag för sortförsöken runt den 10 juli. Vi planerar också en fylligare presentation på Fältforsks hemsida av försöksplats och sorter.
 
Lantbrukarens nytta av den nya sortprovningen
Vallsorten är bara en del i vad som påverkar resultaten för vallodlaren. Men nyttan för lantbrukaren är att kunna välja bästa sort eller fröblandning baserat på trovärdig sortprovning. Därför är det viktigt att förmedla resultat på bästa sätt, vilket idag görs genom sortvalet som publiceras vart annat år och de resultat, som utsädesfirmorna förmedlar i sin marknadsföring. Ytterligare resultatförmedling är publicering av nya sorter i vallbrevet, årsvisa sammanställningar på nätet och resultat från enskilda försök.
 
Hur skulle ni vilja utveckla sortprovningen i framtiden?
• Rutinmässig bestämning av sortens näringskvalitet,
som det nämnts om i stycket om smältbarhet.
• Prova alla vallarter tre skördeår, utom de som är kort-livade, som italienskt rajgräs, för att bättre testa uthållig-heten.
• Komplettera med fler platser för de viktigaste sorterna så att en regionsuppdelning av resultaten kan göras.
• Utveckla resultatförmedlingen så att den blir mer
lättillgänglig.
• Kombinera de ordinarie sortförsöken där sorten
provas i renbestånd, med försök med olika samodlings-arter. Försök har visat att sorters konkurrensförmåga
kan skilja sig avsevärt inom en art.
• Tydligare anvisningar hur olika graderingar som t.ex. slutenhet skall genomföras. Bör också kopplas med
utbildning av försökspersonal.
• Samla alla Nordiska provningsdata i en databas,
vilket redan är på gång, för att lättare kunna jämföra de sorter som är gemensamma i de olika länderna.
• Utveckla försöksmetodiken. T.ex. överväga att återgå från tre till fyra upprepningar i försöken
för att lättare få fram statistiska
skillnader.

Artikeln är skriven i december 2010
av Magnus Halling, försöksansvarig Uppsala.